anima sola...

jag är uttråkad...
illa, med tanke på att man nyss vaknat...
att vakna och känna sig less på dagen är inte bra...
har en massa att göra...
människor att träffa...
jobba...
men tankarna jobbar på heltid...

läste i en bok att ett sätt att ta sig ur tristessen är att önska...
att man genom att önska sig tre saker sätter igång fantasin...
oavsett hur galna och svåråtkomliga de än må vara...
bara man gör det...
man ska inte haka upp sig på att de kanske aldrig blir uppfyllda...
inte censurera sina tankar...
känslor...
genom att begränsa sina önskningar...
du behöver ju inte berätta dem för någon...
och om de sen tar ett tag innan man får eller uppnår det man önskar sig, låt det vara så...
men man ska veta att sådana önskningar talar även om vad man längtar efter...
är intresserad av...
nyfiken på...
så kanske är det lika bra att hålla önskningarna för sig själv...

sen ska man kanske komma ihåg att det man önskar sig kan bli verklighet...
som om någon universiell makt har en tendens att se dem...
höra dem...
och se till att det blir så...
så frågan är ju ändå den att; är man säker på att det man vill ha är det man behöver?

sen kommer jag automatiskt att tänka på regeln av tre...
det du skickar ut kommer tillbaka till dig trefaldigt...
obönhörligen...
spelar ingen roll vad du gör...
hur litet det är...
det gör det...
kommer tillbaka...
så när man önskar är det nog bra att komma ihåg den regeln...
och inte skicka ut negativa vibbar...

samtidigt som det kanske kan vara bra att komma ihåg att en del önskningar blir omtolkade...
jag menar bara att även om du skulle önska dig något och du tycker du är tydlig så är de inte säkert att det uppfattas så som du formulerat det...
låter kanske flummigt...
och visst är det det...
som ett exempel, du önskar du fick mer pengar, och drömmer om pengavinst men i verkligheten får du löneförhöjning...
då har du ju fått det du önskat dig, eller hur?
du ville ju ha mer pengar...
det gäller att vara tydlig med vad man vill...

sen finns det ju det där med att man tror att man vet vad man vill ha...
det man tror man behöver...
ibland kan ju vissa saker redan ha inträffat utan att man sett det...
ser det...
uppfattar det...
att den finns inom räckhåll...
men att man är för blind för att se det...
för upptagen med att tänka på vad man saknar...
tro sig behöva att man inte uppfattar saker och ting för vad det är...
där ens tristess och längtan satt skygglappar på...
och blicken fäst vid horisonten...
för långt borta för att inte se att ens önskan kanske står framför en...
om inte annat så i en annan form...
och kanske inte riktigt vad du hade tänkt dig, men ändock riktig...

det handlar om att inte uppskatta saker för vad det är...
att inte se sakers rätta värde...
sig själv...
men också det faktum att saker och ting faktiskt förändras...
att det man trodde var sant...
verkligt...
på riktigt har ändrats...
utan att man själv har uppfattat förändringen...
att man själv förändras vet man ju...
men ibland hänger man inte riktigt med...
och ibland glömmer man bort det...
att man faktiskt gör det...
att ens värderingar och synsätt faktiskt gör det...
man måste komma ihåg att ta av sig skygglapparna ibland...
vädra dem...
och se saker från en annan synvinkel...
med färska ögon...
ibland kan det behövas att större omvälvande saker ska inträffa...
eller vänner som påminner en...
men ibland räcker det med ett ord...
en liten gest...
sånt som den andre är fullt omedveten om att de gjort...

oj, det var den tristessen...
fick annat att tänka på...
bli medveten om..
där ser man...

jag vet vad jag vill...
jag vet vad mina drömmar innehåller...
men jag vet inte om det är samma sak som jag önskar...
man måste vara försiktig med vad man önskar sig...
de kan ju bli verklighet... *ler*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback