dagen innan valborg
Skulle egentligen varit ledig natten som kommer. Byte av pass och allt det där, men bytet får bli en annan gång för hon ringde och meddelade att hon är magsjuk. Skit! Jag sm hade sett fram emot den här tisdagen lite ändå. Jag som skulle ha shoppat. Jag som skulle ha städat. Jag som skulle ha suttit och planterat blommor i detta nu. Men nä. Ska till jobbet med nästa buss som åker snart.
Varför ens göra upp planer när det verkar blir helt tvärtom ändå? Slöseri med energi.
Nä. Jobb var det ja. Blö!
lördag
Nej men se, jag har koll på dagarna! Natten var bara sådär stökigt det bara kan bli utan att det blev avhysningar. Såna nätter är inte roliga. Men jag är född med en massa TÅLAMOD. Även om det var en väldigt klen tröst inatt kan jag ju säga. För den började tryta och det blev inte bättre på morgonkvisten. Trötthet gör så med mig har jag märkt.
Den där tröttheten var som bortblåst sen när jag kom hem strax efter nio, vilket jag skyller på solen och värmen, sådet blev att äta frukost innan det blev dags att krama kudde. Väckarklocka satt så jag inte skulle sova bort hela dagen och kvällen, men jag har märkt att det där med snoozeknapp är väldigt farligt ibland. Sen underlättar det ju inte att jag stänger av den till slut. Fyra timmar senare vaknar jag väl till så pass mycket att jag fattar att det är bara att masa sig upp. Trött som en gnu är jag så det var ju inte på tal om att gå upp och se glad ut. Skitsamma liksom. Ingen som ser mig i allafall.
Jag som hade tänkt göra en massa idag... suck. En del saker kan man ju inte göra mitt på nätterna heller. Eller jo, man kan men det finns risk för att det skulle dyka upp män med vita rockar som vill ge mig en krama mig själv tröja. För det som var tänkt att göras idag, och som jag faktiskt sett fram emot, var att ta en storstädning. En sån där det ingår fönsterputsning. Det är liksom den delen som jag tror skulle frambringa dem där männen med vita rockar. Det tillhör ju inte direkt till normaliteter att putsa fönster mitt i natten när folk är på väg till eller hem från krogen. Så det blir att skjuta upp det där till imorgon eller nåt.
Lördag idag. Det har säkert vart en helt underbar dag utanför fönstret. Jag sitter nyvaken och saknar min pojke. Så det får bli en massa kaffe till att börja med och sen kan man ju kolla vad som sänds i dumburken ikväll och inatt. Säkert nå värdelöst skit och program man inte vill se. Det brukar vara så. Nä, känner mig lite off idag.
löningsfredag
Samtalet jag skrev om i tisdags (som var jobbrelaterat) var om ett byte av pass. Och jag som är så snäll ställde upp, så hon får gå på sin Sound of music ikväll. Så istället för en ledig fredag så blir det att ta sig till jobbet om ett par timmar igen. Men det blir bra ändå när jag blir "ledig" en annan kväll/natt. Hoppas bara att den här natten är lika lugn som de andra vart den här veckan.
Det är nog bra att jag varken är ledig idag eller imorgon för det klia i min shoppingtarm. Jeans finns högst upp på listan av saker som jag måste inhandla. Men nu känns det som det är dags för en rejäl shoppingtur. Insåg här inatt att det var väl ett par år sen som jag verkligen shoppade nytt i klädväg. Ja, nu är det ju inte sådär att jag inte köpt kläder på två år, utan snarare just det där med nöjesshoppandet jag menar. Att ha köpt kläder man egentligen inte behöver. För så som det har sett ut så har jag sett det där med klädinköp som nödvändigt ont liksom. När byxorna går sönder köper man nytt. När tröjan tappat formen och färgen så köper man nytt. Inget onödigt shoppande här inte. Väl valda plagg inget annat. (Förutom det där som inhandlats på festivaler. Saker som inte finns i Sverige.) Men den här våren blir det ändring på det där. Nu ska det shoppas. Bara jag nu får med mig sällskap ner på stan så blir det säkert bra. För det finns butiker i den här stan som jag inte ens vart inne i än. Jag tillhör tyvärr dem där som finner springandet i klädaffärer trist. Oj, får man säga så som tjej?
torsdag
Torsdag idag och det har säkert vart en sån där helt underbar dag utanför fönstret också. Jag har sovit bort dagen igen, men dagar som denna så är det tillåtet. Annars orkar man ju inte med jobba. Snart dags för ett nytt pass. Fortfarande ingen större lust. Men inte lika motigt som igår i allafall som det känns nu. Men jag kanske ändrar mig innan kvällen är slut. Märks.
onsdag
Har en massa borde igen. Borde ringa samtal. Borde plantera om blommorna. Borde städa. Borde åka och hälsa på folk. Borde... Nåja, fåfängan tillfredställde jag igår genom att färga bort det gråa igen. Det är väl när de kommer fram igen som man märker att en månad gått av bara farten.
Vaken natt innebär att jag får packa ner en tjock bok så jag inte blir utan läsning i natt. TV finns numera på plats, men det betyder ju inte att det finns nåt att se. Det är bara ettan, tvåan och fyran som kan tittas på och efter en viss tid så finns det inte så mycket att se. Internet finns än så länge inte vilket gör att det där med böcker är en jäkla bra uppfinning. Har tre olika på gång just nu, så de ska väl betas av under den här veckan så det inte blir konstigt i skallen (mer än det redan är menar jag).
Nä, ska nog ta mig till jobbet nu även om jag inte har någon större lust med det idag... men det är som det är.
tisdag
Jag gillar verkligen inte att bli väckt av telefonen sådär. Speciellt när det uteslutande handlar om jobbet. Spelar ingen roll var när och hur liksom. Ringer nån och väcker mig så är det 99% säkerhet nån på jobbet. Och idag var inget undantag. Nu handlade det inte om arbetet i sig, men det var jobbrelaterat. Inte som förra veckan då det blev så att jag fick ta mig upp och hoppa på bussen för att ta ett dygnspass. Visserligen kände jag att jag var arbetsför, men på plats insåg jag ju att jag var för frisk för att vara sjuk men att det var för tidigt för jobb. Konstigt det kan bli. Det är inte kul att befinna sig på en arbetsplats om man inte känner sig 100, speciellt när man måste vara på allerten hela tiden. Det där med simultankapacitet kändes väldigt långt borta förra veckan kan jag ju meddela. Vi får se om den infinner sig som den ska nästa arbetspass.
Jag träffade chefen förra veckan också kan jag ju lägga in i såhär förbifarten. Hon antydde om eventuell förlängning och att det då måste till ett snack. Hmmm.... jag har liksom varit inställd på sista augusti och sen är det över för den här gången. Men när hon säger sådär så betyder det nåt annat. Jag tycker inte om hennes små antydningar. Så vi får se. Det är långt till augusti.
måndag
Under helgen har vi varit nere på stan och införskaffat skivor. För hans del var det inget nytt sådär, utan det är en av hans små hobbys, medan jag unnade mig hela två stycken. Den ena var ett måste och den andre var en sån där kul att ha sak. Ibland kan man roas av små saker här i livet. I söndags tog vi en tur till Plantagen för att inhandla en massa jord till mig. Ett inköp som jag dragit ut på i några år. Fel av mig, det vet jag ju, men jag kan ju hoppas på att jag kan rädda några av dem halvdöda växter jag har stående i mina fönster. Fyra nya följde med mig hem också. Ersätta dem där jag vet jag måste kasta. Men jag ser fram emot den terapeutiska effekt som omplantering av blommor faktiskt är. Pojken tyckte mest att det var pensionärsvarning på att gå runt i växtaffär en söndageftermiddag. Kanske det är, men lite mysigt också.
Måndag idag. Det är i slutet av april (ja, nästan i allafall) och vädret är sådär vårigt som det bara kan bli. Egentligen borde man passa på och gå ut och njuta av det fina vädret, men jag vet med mig att det blir att sitta inne och på sin höjd öppna balkongdörren för att vädra lite eller vad det heter. Är väldigt dålig på att ta mig någonstans sådär. Men det handlar väl om bekvämlighet än något annat skulle jag tro. Sen har vi ju det där att jag faktiskt inte har nån lust att dra på mig en förkylning eller liknande efter lunginflammationen jag hade nyss. För solen kan ju få en att tro att det är varmt ute, och det är det ju inte riktigt än egentligen. Men den kommer den också snart nog.
på bättringsvägen
Jag är inne på min andra feberfria dag idag. Visserligen ska jag kanske inte ropa hej innan man är över bäcken, men jag kan inte låta bli. Nackdelen med feberfriheten är att man blir så himla rastlös. Nu kan det ju vara så att jag kanske är det av andra skäl också än just det där med feberfrihet. Efter en veckas ryggläge gör väl sitt till också skulle jag tro. Det hade ju vart mycket trevligare om man hade orken att göra nåt också. Hostan sitter i fortfarande, men det hör till. Tyvärr är det en sån där som får sina attacker när man pratat en stund, för att inte ens tänka tanken på att skratta. Skratt leder till hysterisk hostanfall som gör att man får andnöd. Folk får sluta vara roliga runt mig tills jag kan skratta ordentligt.
Mest tycker jag synd om pojken just nu som ligger hemma och är råförkyld. Jag misstänker att jag smittade honom med min lunginflammation, men han är optimist som säger att det "bara" är en förkylning. Som om det bara är det just det med killar som är sjuka. De är minst döende om inte annat. Jag har bett han att ringa läkare om han inte är bättre till på måndag, men vi får se om han envisas med att vara "bara" förkyld. Så länge som han ligger och är sjuk så kan jag inet heller åka upp, för med pillerkur så är man helt blottad för alla andra sjukdomar som finns där ute och det känns inte som om jag vill bli sjukare än jag varit eller är. Så vi får ligga och tycka synd om oss själva på varsit håll. Jag känner mig bara lite skyldig över att ha smittat honom, men det var ändå inte så att jag tvingade honom att ta hand om mig förr helgen. Just nu känns det bara som att jag borde ta hand om han istället, men just nu går det inte. Tråkigt.
En grej som jag har kommit underfund med under den här veckan är att när jag är sjuk så vaknar en del av mig till liv som jag annars inte ser eller märker så mycket av. Jag har en inre disco och schlagernörd tydligen. Jag vet inte om det är ett tecken på friskhet eller ett tecken på att jag är allvarligt sjuk, men så är det i allafall. Tack gode gud för YouTube kan jag ju säga just nu,. Här poppas det för fullt. Mina grannar får ursäkta men så är det just nu. De lär ju undra man har flyttat eller nåt... kanske har jag blivit besatt av en discoälskande demon? Nåja. Det går över det också. Hoppas jag. Tills dess så poppar jag vidare.
lunginflammation
Jag var ner på begravningen, som var sådär fin som man hade förväntat sig.
Väl hemma så var det spelning som farsan skänkte pengar till. Hade det riktigt trevligt.
Hann upp och leka hemmafru också, innan jobblivet kallde mig ner till stan igen.
I fredags slog hostan klorna i mig och innan kvällen så misstänkte jag att det var dags för lunginflammation igen. Och visst, det blev bekräftat idag eftermiddag men å andra sidan så har jag svårt att andas idag så, vilket innebär en tablettkur och hostmedicin och sjukskrivning. En positiv sak dock; jag har en väldigt omtänksam pojke som har tagit hand om mig hela helgen. Hoppas bara att jag inte smittat honom med denna förhatliga lungsjuka. Blä.
Så det är soffläge som gäller i en vecka framåt.
*Hosthosthost*