hRaven

Det är sådär varmt som det bara kan vara inder försommaren. Svalorna drillar från tidig morgon till sen kväll, och jag tycker att det mesta är lite mysigt just nu. Vet ju att det har jag när jag är här uppe hos pojken. Det blir ett helt annat tempo, men också tänket blir helt annorlunda. Jag trivs med den jag jag är här uppe. Tror pojken märker skillnad faktiskt. Annars skulle det vara lite konstigt.

Helgen börjar så snart pojken kommit hem för dagen. Han har förmiddag denna vecka och dagarna går sådär fot igen. Fattar inte det där. Hur kommer det sig att tiden bara flyger iväg? Visserligen "förlorade" vi en dag på att jag kom på tisdagen istället för måndagen, men i allafll. Fattar inte.

Imorgon är dagen D inbokat för hans del. Jag ska lotsa hans bil till mina föräldrar. Första träffen med dem. Pratade med morsan igår för att tala om när vi kommer och sen att vi blir inte kvar hela dagen eller natten. Hon svarade med att säga att: då blir det ju bara en kort visit. Hmm, sen när är fyra timmar en kort visit? Beror väl på vilken verklighet man lever i kanske? Jag kan tycka att dem där timmarna är några för många, men men... Det är dags att visa upp sig där också skulle jag tro.

Helg snart. Dagarna springer iväg och snart är det en ny vecka igen. Vill inte alls. Kan man inte få stanna tiden ibland?

Jag tog en omväg via Stockholm upp till pojken igår. Storstaden har en butik som jag uppsöker ibland men som tyvärr ligger den i Gamla Stan. Ni vet ju själv hur det ser ut där och hur trångt det blir med sådär mitt på dan. Inte för att jag har emot folk, men ursäkta om jag inte vill gå i sakta mak när jag on a mission. Storstadens hektiska takt verkar stanna vid slottet på nå sätt. Så det var bara att sicksacka sig förbi alla turister och få irriterade blickar på sig. Men sorry, jag är ingen turist när jag är i storstan. Ser väl inte ut som en heller.

Butiken som får mig att beblanda mig med turister är Radioshopen. Den som ägs av en finne och som säljer finska skivor. Sånt där om inte andra gör. Visserligen har han nätbutik, men det är inte samma sak att käpa skivor online som på riktigt. Samtidigt som man får prata lite skit med gubben i fråga. Som igår så berättade han om hur nedladdningen av musik slår hårt mot finska band. Scenen är ju inte så stor till att börja med, och den blir ju ännu mindre på grund av internet. Han berättade också att hade det inte vart för tyskarna sina skivor så skulle försäljningen inte vara så omfattande. Tydligen är tyskarna som galna i finsk metal. Men å andra sidan så är jag inte så förvnad egentligen.

Men det blir att skicka iväg en beställning till han nästa månad. Han hade inte allt jag skulle ha, men det gör egentligen inte så mycket. Han tar in det man vill ha så blir det bra med det. Enda hindret till massinköp av skivor är ekonomin. Nu kom jag ut därifrån med fyra hela nya och fräscha skivor som jag lyssnat på under morgonen. Hur bra som helst. Finnar kan dem helt enkelt.

Det blev att jag var inne i en och annan butik till och kom hem till pojken ett antal kronor fattigare. Men det är det värt. Blev skor också, nödvändigt ont när dem man har faller i bitar. Plus ett par byxor jag inte kunde lämna på hyllan. Sen fick han en present också. En som han blev väldigt glad över. Alltid uppskattat att ge bort nåt som de blir glada i. Det är det första jag köpt åt han, medans han skämmer bort mig med saker mest hela tiden. Önskar bara att jag också skulle kunna bli sådär glad över att få saker. Men nu är jag ju inte som alla andra.

Nä, ska väl leka hemmafru ett tag.

Jag väcktes av envisa telefonsignaler just exakt den där tiden. Jag visste redan innan jag svarade vad det handlade om. För vem skulle annars ringa mig vid den tiden? Så istället för en ledig natt, det där bytet för länge sen, så ska jag in och ta andra nattpasset. Den där sovande som vi har också. Man jobbar aldrig ensam. Tjejen som har min natt kommer att bli mäkta förvånad när hon dyker upp ikväll. Jaja, extra pengar i kassan är ju aldrig fel, eller hur? Sen är det ju sådär att jag skulle ju ha jobbat i allafall egentligen, så det är väl sak samma skule jag tro egentligen. Sova lär jag ju inte göra i allafall. En av anledningarna till attt jag jobbar vakna nätter.

Nu blir det bara att packa nattväska och sen handla middag och kvällsmacka innan jag måste hoppa på bussen. Nog för att jag fick en cykel i fredags, men det ska bytas sadel och grejer på den. Sånt där som skulle göras idag när jag var ledig, så den får snällt vänta i hallen på en annan dag. Sen är jag ju inte direkt pigg just nu. Sov inte sådär jättelänge idag, sen kunde jag inte somna om efter att ha ställt väckning, så vi får se hur det blir med det där ikväll. Folk har fått pengar idag. Det kan bli hur stökigt som helst med andra ord. Drygt. Men det är som det är med klientelen man arbetar med.

Nä, göra sig iordning var det ja. Suck.

Så har jag tagit itu med ett av dem där sakerna på min "borde" lista. Plantera om blommorna. Många kompostpåsar med skräp blev det ju. Min nya lila sekatör har fått arbeta idag.  Men nu ser det ut som om jag varit framme med gräsklipparen istället. En del är så nerklippta att det bara är stockar kvar. Men de är överlevare och snart har jag ingen insyn igen, plus att de kommer att vara tusen gånger vackrare än vad de varit det senaste året.

Jag kommer inte heller ifrån min enorma beundran över att mina växter faktiskt levt så länge som de gjort på ingenting. Nya skott är också tagna från mina överlevare. Resultatet blir att det kommer att växa upp helt nya superväxter som överlever det mesta. En del av skotten kommer jag att dela med mig av, för jag vet att det finns en och en annan där ute som gärna tar emot avkommor.

Men så är det ju det där att plantera om de nya jag införskaffade här för nån vecka sen. Nackdelen att det innebär inköp av nya krukor. Skumt att jag inte tänkte på det när jag var där ändå. Hmmm, skyller på åldern. Det får bli ett nytt besök på Plantagen under helgen helt enkelt. Kanske blir tillökning också, för så som det ser ut just nu så är det lite glest i mina fönster.

Sen var det resten av "borde" listan kvar. Suck.

Hemma igen. Ingen lust alls. Verkligen ingen lust att befinna mig här jag sitter just nu. Sen underlättar det kanske inte alls att resan hem tog sisådär en och en halv timme längre än tänkt. Orsaken ganska enkel; SJ ställt in tåget sista etappen till stan. Visst, fine, det hade vart en annan sak om de hade haft bussar väntandes på en när man klev av tåget, men nä. En timme fick vi stå och bli mer irriterade. Men hem kom vi till lut och jag tog första bästa taxi hem. Egentligen av ren bekvämlighet, men bussarna på stan hade redan åkt och nästa skulle åkt en halv timme senare. Jag kände bara att jag inte väntar på fler bussar idag.

Medan jag, och alla andra, fick stå och vänta hann jag gå igenom en tanke eller två. Största var den där om körkort. Hela den här veckan och helgen har liksom på nåt sätt visat tydligt med ett antal tecken att det är dags nu. Och den största och tydligaste var det där med inställt tåg. För hade jag haft kortet så hade jag ju haft bil och då hade jag varit hemma innan bytet som bidrog till en timmes väntan. Tydligare kan det väl inte bli? Egentligen är jag mest förvånad över att det faktiskt gått så smärtfritt hittills. Därför kan jag nu idag, ikväll, se det som ett tydligt tecken. Annars har det liksom bara varit små antydningar under veckan som varit. Saker som man kan avfärda som inbillning eller annat.

Söndag idag. Hemma igen. Utan pojke. En massa "borde" att ta itu med. Men inte ikväll. Det är ny vecka snart.

Fredag idag med sommarvärme utanför fönstret och jag är städtagen. Som en dukig hemmafru så har jag småpulat och haft mig hela dan igår och idag fortsätter det i samma takt. Pojken tycker kanske inte direkt om det, men vad ska han säga? Inte mycket kan sätta emot mig när jag väl kommer igång. Nackdelen är att jag gör allt det där som jag "borde" gjort hemma redan för ett tag sen. Sen är det ju det att han vet att han själv är oduglig på att putsa fönster. Eller som han sa till svar när han fick veta vad jag hade planerat att göra idag; Du skaffar pluspoäng hos morsan. Det är ju inte därför jag gör det. Jag stör mig på smutsrandiga fönster helt enkelt, vilket innebär att det är bara att göra nåt åt det eller låtsas som om det regnar.

Jag har en liten paus i fejandet och kan nästan se framför mig hur Rockern sitter och flinar över att jag gör detta hos honom. Orsaken till min bild i huvet just nu är den är att hon kallar den här formen av städning för bygga bo. Så det skulle väl betyda att jag boar in mig. Kan inte låta bli att flina lite själv faktiskt. Vem vet vad framtiden har säga om den saken. Men det finns gränser för mitt fejande också. Som att pojken får ta en del själv också, typ badrummet. Nån måtta får det faktiskt vara i skitgörat. Kanske blir han inspirerad efter att ha sett hur rent resten av lägenheten är, och blir. Är ju inte klar som sagt. *ler*

Fredag idag och helgen står för dörren. Veckan har gått sådär fort igen så man undrar vart dagarna tagit vägen. Sen är det min trötthet som gör sitt också. Om inte annat så har pojken märkt av den. Somnar innan honom, vilket tillhör ovanligheterna. Det har ju varit så att jag legat och lyssnat på hans andningar och bara myst bredvid honom.  Men mycket av den där tröttheten hänger ihop med saker som jag inte kan yttra mig om här. Eller nja, kan och kan. Jag väljer att låta bli helt enkelt.

Just nu hoppas jag bara på att jag har energi att ta itu med samma saker hemma som jag har gjort här. Men det ska nog gå bra det där med. Ser lite fram emot att plantera om dem där växterna jag har. Eller hade när jag åkte hemifrån.

Sen undrar jag över hur många olika nyanser av grönt finns det?

Jag sitter uppe och leker hemmafru den här veckan. Det var ett tag sen som jag gjorde det så det känns lite ovant, men det är inte så svårt egentligen. Bara man kan roa sig själv medan pojken är på jobbet. Jag hoppade på tåget redan i måndags och flydde stan för en vecka. Kände att jag behövde det, även om jag egentligen har en massa "borde" som väntar på mig hemma. Sånadär som jag borde ha tagit itu med redan för ett tag sen. Men, efter helgen som var känns det bara att jag inte vill vara där nere längre. Jag har fått nog.

Jag är trött så ända in i själen. Trött. Helgens händelser på jobbet (men också det som sker när man inte är på plats) gör att jag är trött. Bara trött. Orkar liksom inte mer. Upplevelser som lägger sig som ärr över mitt inre. Händelser som bidrar till min brist på empati. Någonting som är en del av mig, och som alltid varit det på nåt sätt, börjar dö ut. Känslan är så påtaglig att jag skulle kunna ta på den just nu. Och det är inte en bra sak. Jag är bara glad att jag har möjligheten att fly stan ett tag.

Igår var jag och pojken till en större köpcentra här i krokarna och stackarn fick följa med mig i min jakt efter kläder. Även om jag under gångna veckan fått höra att jag har samma shoppingbeteende som killar. Går in i en butik, tar vad jag behöver, betalar och går ut. Inga krusiduller eller plockande och provande här inte. Jag hittade en hel del som fick följa med mig hem. Och som passade mig som handen i handsken kan jag också meddela. Kläder som jag behöver men också kläder som andra skulle bli förvånade över att jag har införskaffat och kommer att bära. Eller de kommer att bli förvånade kanske jag ska skriva? Ändå vet jag att det finns en och annan butik i stan som jag kommer att söka mig till för att kunna ersätta en del som borde ha slängts för länge sen. Så det har kommit en ny grej på min "borde" lista sen när jag kommer hem. Rensa ur garderoben.

Var även in till IKEA som fanns här och inhandlade lampor jag suktat efter i några veckor. Pojken tar dem ner till mig sen när han kommer nästa gång. Kanske jag hunnit med min "borde" lista innan han gör det så det blir en tur till återbruket också när man ändå har tillgång till bil. Under tiden som vi gick runt inne på IKEA satt jag och kände på soffan jag suktat efter i ett halvår nu, och är bra sugen på att nappa på erbjudandet de har just nu; Köp soffa nu och betala om 6 månader. Lockande. Ska suga på den karamellen under veckan och sen får vi se om jag tar en tur till IKEA när jag är i stan igen. För såååå jäkla dyr är den ju trots allt inte egentligen. Faktiskt.

Onsdag idag och jag är trött ända in i själen.