en bok är en bok är en bok

Under veckan har jag ju hunnit med annat än bara städa kan jag ju lägga in som en parentes. Pocketshoppen är hur bra som helst när det gäller det där, men samtidigt lite farlig för man hittar oftast en massa gott som råkar följa med mig hem. Oavsett om jag har råd eller inte. Böcker är min last. Går runt som nån jäkla bokjunkie som behöver sig en fix då och då. Nackdelen är den att det innebär att efter ett tag är det dags att införskaffa en ny bokhylla. Men det kunde ju ha vart värre liksom. Typ skor, även om jag inte säger nej till ett par schyssta såna heller. Eller annat som kostar en massa pengar. Pocketar är bra. Snabb fix för sexti spänn så har man sitt på det torra en eller två dar. De dyrare för en hundring räcker längre. För att inte prata om de engelska. *ler*

I måndags fick jag med mig Mig äger ingen av Linderborg, som jag mest slöläst mellan varven. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om den egentligen. Bara det att jag hyllar ju inte den till skyarna som recensenterna gjort och gör. Efter att ha läst sista raden så stoppade jag undan den och kan bara konstatera att det är en bra skildring av ett liv. Hur tragiskt det kan vara. Hur ensamheten kan se ut. Och så vidare. Sen slog det mig rean under tiden som jag läste den, att den inte ens slog en sträng inom mig när hon beskriver pappans drickande. Men det är väl det att ingen alkoholist är den andre lik kanske? En grej med boken som fick mig att känna igen mig lite, det där med bristen av minnen. Att man minns fragment. Händelser. Tillfällen.

Läste någonstans att den satt Västerås på kartan och att just den boken bidragit till att turismen ökat i stan. Att det finns dem som åker runt och tittar på platser och adresser som nämns i boken med boken i hand som värsta viktiga kartan. Fattar inte riktigt det där, men å andra sidan så kanske man gör själv en sån där grej med en annan bok någon annanstans. Så jag ska väl inte se så allvarligt på det med att turista efter en bok. Kanske är det just det där att det är Västerås? En stad jag helst av allt skulle vilja lämna bakom mig om jag kunde.

Nåja, inte tänka på det idag. Idag ska jag njuta av klarblå himmel och nygrillat som pojkens föräldrar kommer att bjuda oss på. Ska bli nice som fan. Inte mycket som slår det där med nygrilalt ute på en solvarm altan och en kall öl i handen. Plötsligt verkar det som om klockan står still. Hmmm, får ta en kaffe till medan jag väntar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback