jäkla turister

Jag tog en omväg via Stockholm upp till pojken igår. Storstaden har en butik som jag uppsöker ibland men som tyvärr ligger den i Gamla Stan. Ni vet ju själv hur det ser ut där och hur trångt det blir med sådär mitt på dan. Inte för att jag har emot folk, men ursäkta om jag inte vill gå i sakta mak när jag on a mission. Storstadens hektiska takt verkar stanna vid slottet på nå sätt. Så det var bara att sicksacka sig förbi alla turister och få irriterade blickar på sig. Men sorry, jag är ingen turist när jag är i storstan. Ser väl inte ut som en heller.

Butiken som får mig att beblanda mig med turister är Radioshopen. Den som ägs av en finne och som säljer finska skivor. Sånt där om inte andra gör. Visserligen har han nätbutik, men det är inte samma sak att käpa skivor online som på riktigt. Samtidigt som man får prata lite skit med gubben i fråga. Som igår så berättade han om hur nedladdningen av musik slår hårt mot finska band. Scenen är ju inte så stor till att börja med, och den blir ju ännu mindre på grund av internet. Han berättade också att hade det inte vart för tyskarna sina skivor så skulle försäljningen inte vara så omfattande. Tydligen är tyskarna som galna i finsk metal. Men å andra sidan så är jag inte så förvnad egentligen.

Men det blir att skicka iväg en beställning till han nästa månad. Han hade inte allt jag skulle ha, men det gör egentligen inte så mycket. Han tar in det man vill ha så blir det bra med det. Enda hindret till massinköp av skivor är ekonomin. Nu kom jag ut därifrån med fyra hela nya och fräscha skivor som jag lyssnat på under morgonen. Hur bra som helst. Finnar kan dem helt enkelt.

Det blev att jag var inne i en och annan butik till och kom hem till pojken ett antal kronor fattigare. Men det är det värt. Blev skor också, nödvändigt ont när dem man har faller i bitar. Plus ett par byxor jag inte kunde lämna på hyllan. Sen fick han en present också. En som han blev väldigt glad över. Alltid uppskattat att ge bort nåt som de blir glada i. Det är det första jag köpt åt han, medans han skämmer bort mig med saker mest hela tiden. Önskar bara att jag också skulle kunna bli sådär glad över att få saker. Men nu är jag ju inte som alla andra.

Nä, ska väl leka hemmafru ett tag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback