sköna maj

Tisdagnatten gick som det brukar göra på jobbet. Sitta och undra vad det är man håller på med. Mycket såna tankar är det numera. Jag vet ju att det är något som jag kan göra något åt, men det kostar pengar som sagt. Alla de där inläggen jag skrivit om hur det är att vara arbetssökande utan körkort. Och för att jag ska ta mig härifrån på nåt sätt så ligger lösningen i det där jäkla kortet. Nu är det ju så att det har kommit fram en lösning till det där problemet. Jepp, ni läste rätt. Så det är väl bara att ta tummen ur som det heter så fint. Sen har jag ju kommit så långt i mina tankar att jag numera står och spanar efter bilar som kör förbi när jag väntar på bussen för att komma underfund med vad det är för bil jag skulle ha sen när kortet väl är taget. Jag går i biltankar helt enkelt. Körkortet ska bara tas så är det klart.

I onsdagsmorse satt jag kvar på jobbet en timme efter att jag faktiskt kunde ha tagit mig hem och krama kudde, men jag väntade med det för att ta en shoppingsrunda först. Så det blev att jag var ner och hittade en hel del saker som följde med mig hem. Sen underlättar det avsevärt när personalen i butiken får en att känna sig välkommen. Tänk vad lite det är som behövs för att man får nöjda kunder. Och jeansen sitter som gjutna. Bara det är en sån sak som gör mig glad. Ska nog gå och köpa ett par likadana så jag har ett tag framöver. Men jag insåg också när jag kom hem att det kommer att krävas en shoppingsrunda till. En del saker till som kommer att behöva handlas in. Men det är svårt att hitta nåt när modet är som den är just nu. Suck. Nån som vill göra mig sällskap så det inte känns sådär motigt?

Fredag idag. Klämdag för de flesta, men inte för mig. Blir till att jobba hela långa helgen. Men det blir bra sen när jag blir "ledig" en vecka sen. Lite segt är det ju idag, för jag har haft pojken här i ett par dar. Han åkte hem tidigare idag, och hade det varit så att jag hade varit en vanlig dödlig med en vanlig dödligs arbetstider så hade jag suttit bredvid honom på väg upp. Samtidigt som just i kväll kommer det att blir lite drygt på jobbet för jag vet ju vad han gör. Det är spelning som skulle ha varit kul att gå på, men det är som det är. Han hade gärna haft med mig också, men mitt liv är som den är just nu. Bara jag får tummen ur så blir det bra med det där sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback