tisdag
Efter att ha blivit väckt av nån vill få tag på en på telefon så är det väl bara att kliva upp och se glad ut. Visserligen så finns det ingen här som varken kan se om jag ser glad ut eller annat, men det är väl tanken som räknas? Det känns väl bättre att börja dagen med att se glad ut? Eller borde göra det i allafall. Vi får se om dagen blir bra då.
Jag gillar verkligen inte att bli väckt av telefonen sådär. Speciellt när det uteslutande handlar om jobbet. Spelar ingen roll var när och hur liksom. Ringer nån och väcker mig så är det 99% säkerhet nån på jobbet. Och idag var inget undantag. Nu handlade det inte om arbetet i sig, men det var jobbrelaterat. Inte som förra veckan då det blev så att jag fick ta mig upp och hoppa på bussen för att ta ett dygnspass. Visserligen kände jag att jag var arbetsför, men på plats insåg jag ju att jag var för frisk för att vara sjuk men att det var för tidigt för jobb. Konstigt det kan bli. Det är inte kul att befinna sig på en arbetsplats om man inte känner sig 100, speciellt när man måste vara på allerten hela tiden. Det där med simultankapacitet kändes väldigt långt borta förra veckan kan jag ju meddela. Vi får se om den infinner sig som den ska nästa arbetspass.
Jag träffade chefen förra veckan också kan jag ju lägga in i såhär förbifarten. Hon antydde om eventuell förlängning och att det då måste till ett snack. Hmmm.... jag har liksom varit inställd på sista augusti och sen är det över för den här gången. Men när hon säger sådär så betyder det nåt annat. Jag tycker inte om hennes små antydningar. Så vi får se. Det är långt till augusti.
Jag gillar verkligen inte att bli väckt av telefonen sådär. Speciellt när det uteslutande handlar om jobbet. Spelar ingen roll var när och hur liksom. Ringer nån och väcker mig så är det 99% säkerhet nån på jobbet. Och idag var inget undantag. Nu handlade det inte om arbetet i sig, men det var jobbrelaterat. Inte som förra veckan då det blev så att jag fick ta mig upp och hoppa på bussen för att ta ett dygnspass. Visserligen kände jag att jag var arbetsför, men på plats insåg jag ju att jag var för frisk för att vara sjuk men att det var för tidigt för jobb. Konstigt det kan bli. Det är inte kul att befinna sig på en arbetsplats om man inte känner sig 100, speciellt när man måste vara på allerten hela tiden. Det där med simultankapacitet kändes väldigt långt borta förra veckan kan jag ju meddela. Vi får se om den infinner sig som den ska nästa arbetspass.
Jag träffade chefen förra veckan också kan jag ju lägga in i såhär förbifarten. Hon antydde om eventuell förlängning och att det då måste till ett snack. Hmmm.... jag har liksom varit inställd på sista augusti och sen är det över för den här gången. Men när hon säger sådär så betyder det nåt annat. Jag tycker inte om hennes små antydningar. Så vi får se. Det är långt till augusti.
Kommentarer
Trackback