hur var det nu?
Jaha, så var året slut. Jag har nu facit för hur året som var egentligen hade planerat för mig. Lika bra att jag inte visste vid årskiftet 2006 vad som komma skulle för jag hade nog inte trott det då. Det är ju så att verkligheten slår fiktionen. Nog för att jag hade fått lite förhands inblick i den i och med mediet jag var till senhösten 2005, men ingenting (och då menar jag ingenting) kunde ens ha förberett mig för vad som komma skulle. Samtidigt som det hände stora omvälvande saker som egentligen överskuggar de små sakerna som också hände förra året så är det de små sakerna jag minns. För vem hade ens kunnat ana hur mitt liv blev? Vilka eller vem som skulle komma spela stor roll i det lilla? Och vem hade anat att mitt år skulle sluta som det gjorde? Speciellt med tanke på hur det var under större delen av året. Hade någon talat om för mig i mitten av april vad jag skulle göra och hur jag skulle må innan året var slut, skulle jag avfärdat det som galenskap. Hade någon talat om för mig då vad som komma skulle hade jag skrattat och sagt att personen ifråga har livlig fantasi. Eller till och med galen. För vem skulle tro nåt sånt? Nu, med facit i hand, så vet jag att det hade inte kunnat vara annorlunda. Året kunde inte ha slutat på nåt annat sätt. Cirkeln blev sluten innan det nya året började. Många saker hann redas ut innan året tog slut.
2006 har stängt dörren och man blickar nyvaket på det nya året. Kalendern gapar tom och allt är möjligt. Tomma sidor som kommer att fyllas med liv. Många av dem dagarna har redan en del noteringar. Födelsedagar och arbetspass. Saker som man vet kommer att hända, men inte hur det kommer att se ut. Det är upp till mig hur dem kommer att se ut. Det är upp till mig vad jag vill att de ska innehålla. Vill jag att mitt liv ska innehålla dagar, eller ska mina dagar innehålla liv? Stor skillnad på det där, och just nu vet jag bara att jag vill inte gå igenom livet med skygglappar. Jag vill inte låta min egen rädsla hindra mig från att uppleva saker. För låter jag den vinna så kommer jag aldrig få veta det jag vill få veta. Låter jag den vinna så kommer mitt liv att innehålla dagar utan liv. Och jag vill ha dagar med liv. Och 2007 gapar tom. Vad vill jag ha ut av det här året? Vad vill jag att mina dagar ska innehålla? Vad vill jag? Jag låter frågorna vara obesvarade. Jag vet vad jag har haft. Jag vet vad jag har nu. Jag vet vad jag vill ha kvar. Det jag inte vet är just vad jag vill ha. Kom på mig själv att tänka på just den frågan när jag satt hos grannen igår. Vi pratade om det nya året som skulle börja. Vi pratade om det som varit. Och jag visste inte vad jag ville ha av det nya året. Det enda jag vet är vad jag inte vill ha. Och en del av mig vet redan att det kan inte bli värre än året som var. Samtidigt som jag vet att det var just det jag behövde. Saker och ting sker av en anledning. Hur bisarrt det nu än kan vara och bli.
Det nya året har precis börjat och jag har inga förhoppningar. Jag börjar året nollställd. Jag är där jag ska vara just nu. Eller ja, en önskan dock, men den håller jag för mig själv... hehe.
2006 har stängt dörren och man blickar nyvaket på det nya året. Kalendern gapar tom och allt är möjligt. Tomma sidor som kommer att fyllas med liv. Många av dem dagarna har redan en del noteringar. Födelsedagar och arbetspass. Saker som man vet kommer att hända, men inte hur det kommer att se ut. Det är upp till mig hur dem kommer att se ut. Det är upp till mig vad jag vill att de ska innehålla. Vill jag att mitt liv ska innehålla dagar, eller ska mina dagar innehålla liv? Stor skillnad på det där, och just nu vet jag bara att jag vill inte gå igenom livet med skygglappar. Jag vill inte låta min egen rädsla hindra mig från att uppleva saker. För låter jag den vinna så kommer jag aldrig få veta det jag vill få veta. Låter jag den vinna så kommer mitt liv att innehålla dagar utan liv. Och jag vill ha dagar med liv. Och 2007 gapar tom. Vad vill jag ha ut av det här året? Vad vill jag att mina dagar ska innehålla? Vad vill jag? Jag låter frågorna vara obesvarade. Jag vet vad jag har haft. Jag vet vad jag har nu. Jag vet vad jag vill ha kvar. Det jag inte vet är just vad jag vill ha. Kom på mig själv att tänka på just den frågan när jag satt hos grannen igår. Vi pratade om det nya året som skulle börja. Vi pratade om det som varit. Och jag visste inte vad jag ville ha av det nya året. Det enda jag vet är vad jag inte vill ha. Och en del av mig vet redan att det kan inte bli värre än året som var. Samtidigt som jag vet att det var just det jag behövde. Saker och ting sker av en anledning. Hur bisarrt det nu än kan vara och bli.
Det nya året har precis börjat och jag har inga förhoppningar. Jag börjar året nollställd. Jag är där jag ska vara just nu. Eller ja, en önskan dock, men den håller jag för mig själv... hehe.
Kommentarer
Trackback