regn

Himlen har öppnat sig igen och det bara öser ner. Gör egentligen inte så mycket då jag nu ändå sitter uppe och lyssnar till människors snarkande och småtassande i korridoren. Tankarna går runt som vanligt. Fått veta att vikariatet blir förlängt. Lika bra att fortsätta i samma spår som det senaste halvåret. Varför inte liksom? Sak samma. Blir ju inte sämre än vad det redan vart och på det här sättet vet jag ju att jag får lön i slutet av månaden ett par månader till också. Alltid nåt positivt eller hur?

Har mest lust att krypa ner i min egen säng där hemma och dra täcket långt över huvudet igen. Krama kudde i brist på annat nu när Pojken är hemma hos sig igen. Vardagens fula tryne har den sidan av sig. Att göra oss till långdistansare igen. Min monstervecka är snart halvvägs, men så har jag ju hela långa helgen framför mig också. Plus em där timmarna innan jag kan kliva av nattens pass och ta mig hemåt igen. Ingen kul att vara hemma heller. Van vid att ha Pojken där eller jag uppe hos han. Vad snabbt det går med att vänja sig vid saker. Värre är det ju att vänja sig av med saker. Skumt det där.

Näää, kanske ska ta och fortsätta med det jag är anställd för. Trött är jag, viket aldrig är bra redan såhär tidigt på natten. Bara att göra nåt för att få bort John Blund från mina axlar. Och det enda jag kan tänka på är min säng där hemma. Suck.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback