kliar i fingrarna

Och det kliar som fan i hjärnan. Jag skulle kunna skriva ett riktigt svavelosande inlägg... men låter bli. Många tankar och många funderingar, men jag låter bli. Inte värt det helt enkelt. Så är det bara. Krass verklighet.

Det enda jag kan konstatera ännu en gång är att med vänner som mina behöver man inga fiender.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback