hRaven

Åhhh, vad jag också vill kunna skicka iväg ett gäng såna!

När jag vaknade idag, nyss, så såg jag att jag hade fått flyttkort. Flyttkort från en tjejkompis.  Nog för att hon hade pratat om att skaffa nytt och större, även om det liksom hade slunkit ut ur minnet ett tag. Så nu flyttar hon också. Fusk. Jag vill ju också! :( Hur alla andra verkar rycka upp sina bopålar och göra precis det där som jag vill göra. Det där jag drömt om de senaste året. Drömt om platser. Funderat på vart flyttlasset ska gå. Det vet jag fortfarande inte, men drömmen är kvar. Nackdelen är att den växer sig allt större. Men än så länge är den hanterbar. Tror jag.

Jag är glad för alla dem där som kan flytta. De som kan flytta av rätt orsaker. Ja, rätt orsaker, efter som det finns så många som flyttar av fel orsaker. Jäkla stor skillnad på det där. Skillnaden med att måste flytta och vilja flytta är ju liksom hur tydlig som helst.

Jag får väl sitta här och drömma mig bort en stund. Drömma om en annan plats, vart det nu än är, och tro på den drömmen. För om jag inte tror på den drömmen så finns det ju liksom inget kvar för mig. Verkligheten är för grå och tung för att det ska ens vara nyttigt. Om jag drömmer om annat så blir den hanterbar. Om jag drömmer så känns den inte så tung. Jag måste bara komma ihåg att inte bygga luftslott. Svår balansgång det där.