jobb, jobb och jobb
Mitt i natten. Borde inte sitta och skriva detta från platsen jag befinner mig på. Inte heller att jag borde sitta och skriva detta överhuvudtaget i detta nu. Jag borde ligga och sova bredvid pojken i min egna säng. Nu är det inte så. I min värld blir inte helger alltid som planerat. Istället är min säng tom just nu. Och pojken är två timmars bilfärd ifrån mig. Orsaken? Inbeordrad av chefen. Men jag förhandlade till mig ett par extra timmar med pojken i allafall. Istället för att börja min vanliga tid så kom jag in ett par timmar senare. Fick skjuts av pojken också, för att dra ut på avskedet så mycket som möjligt. Hade verkligen inte lust alls att säga hejdå för den här gången.
Fick samtalen igår. I första hand utifrån om jag ville, sen att jag måste. För varför skulle jag vilja sitta på jobbet en lördagnatt när pojken är hos mig under helgen? Bara undrar. Men det blev inte som planerat helt enkelt. Planeringen var att ligga hemma i soffan och bara vara denna helg, för sen blir det mer än en vecka innan vi kan umgås igen. Tji fick vi. Sen har vi helgerna planerade för minst tre veckor framöver. Vi skulle ha haft ett dygn till tillsammans. Men nä. Att jag fick höra att de skulle ringa till dem som behöver extra pengarna. Då vet man att man får för lite betalt när man får höra sånt, eller hur?
Det är tillfällen som dessa som jag verkligen undrar vad det är jag håller på med egentligen. Funderar om allt verkligen är värt det här. Men pojken tröstade mig med att säga att; se det som extra pengar i kassan och sen att det inte är för alltid. Jag vet att det blir extra pengar i kassan, speciellt med tanke på att jag ska jobba imorgon natt också (när jag borde vara ledig). Men jag önskar bara att det andra han sa är sant. Kommer att bli verklighet. Att det finns en annan plan för mig ritad där ute någonstans. En plan som jag ännu inte blivit involverad i.
Mycket känns ganska hopplöst just nu. Känns som om jag står och stampar. Inte en rolig känsla. Det enda är att jag kan bara göra det jag kan för att ändra på den situationen. Bara jag kan göra nåt åt det här. Ändra på min verklighet. Önskar bara att jag hade bara ett hum om vad det är som förväntas av mig. Vad vill ödet mig? Vad är det jag gör fel för att det känns så fel i det jag gör? Var var det jag gick vilse? Igen.
Fick samtalen igår. I första hand utifrån om jag ville, sen att jag måste. För varför skulle jag vilja sitta på jobbet en lördagnatt när pojken är hos mig under helgen? Bara undrar. Men det blev inte som planerat helt enkelt. Planeringen var att ligga hemma i soffan och bara vara denna helg, för sen blir det mer än en vecka innan vi kan umgås igen. Tji fick vi. Sen har vi helgerna planerade för minst tre veckor framöver. Vi skulle ha haft ett dygn till tillsammans. Men nä. Att jag fick höra att de skulle ringa till dem som behöver extra pengarna. Då vet man att man får för lite betalt när man får höra sånt, eller hur?
Det är tillfällen som dessa som jag verkligen undrar vad det är jag håller på med egentligen. Funderar om allt verkligen är värt det här. Men pojken tröstade mig med att säga att; se det som extra pengar i kassan och sen att det inte är för alltid. Jag vet att det blir extra pengar i kassan, speciellt med tanke på att jag ska jobba imorgon natt också (när jag borde vara ledig). Men jag önskar bara att det andra han sa är sant. Kommer att bli verklighet. Att det finns en annan plan för mig ritad där ute någonstans. En plan som jag ännu inte blivit involverad i.
Mycket känns ganska hopplöst just nu. Känns som om jag står och stampar. Inte en rolig känsla. Det enda är att jag kan bara göra det jag kan för att ändra på den situationen. Bara jag kan göra nåt åt det här. Ändra på min verklighet. Önskar bara att jag hade bara ett hum om vad det är som förväntas av mig. Vad vill ödet mig? Vad är det jag gör fel för att det känns så fel i det jag gör? Var var det jag gick vilse? Igen.
Kommentarer
Trackback