hRaven

Nu är helgen officiellt över då Pojken sitter i sin lilla bil på väg uppåt igen. Jag tycker verkligen inte om dem här mornarna när han åker iväg, men det är ju sånt som hör till har jag ju fattat för länge sen. Blir inte lättare oavsett hur länge man haft det såhär. Samtidigt som man säger hejdå för den här gången så vet jag att vi inte ses igen förrän i december. Låter ju som en evighet bort när man säger sådär, när det i verkligheten handlar om typ två veckor. Men sen, när jag åker upp nästa gång så blir det en längre vända än vanligt. Semester där också som påverkar längden på hemmafrulivet. Men, det är inte förrän i december det. Nu är det fortfarande november.

Så idag blir det att beta av ett par måsten på listan, så det blir att ta sig ner på stan med andra ord. Jag tänkte vänta med det tills jag kan räkna ut på ett ungefär att klientelen utanför en viss butik har gjort sitt. Har ingen lust att träffa dem idag. Inte ens se dem idag. Nu ska jag ju inte till nämnda affär, men i närheten av den räcker ju gott och väl. Det är ju måndag morgon och då måste man ju fylla på lagret igen. Vilket liv. Fast i och för sig, dagen innan pension idag så det borde vara ganska tomt på folk då. Blir värre imorgon.

Måndag morgon och ny vecka ligger framför en. Dags att göra sig iordning och ta sig neråt stan så saker och ting blir gjorda. Blir ju varken hackat eller malet av att sitta här hemma. Först mera kaffe. Sen allt det andra.