sovmåndag
Idag har jag känt mig som Leo i Twin Peaks när han sitter i rullstol och säger "new shoes" och spottar ut havregrynsgröten på bröstet. Nu har jag ju inte suttit och spottat havregrynsgröt men ändå. Har liksom känt mig lika off som han ser ut i den scenen och bara suttit och beundrat mina nya skor. Vackra är dem men kanske inte sådär jättepraktiska som Rockern uttryckte det när jag beskrev skorna. Nu är det ju så att skor inte alltid behöver vara det i min värld, men det vet hon ju redan om. Hittade dem på Bianco förresten. Måste ju bara gå in dem först. Det där med lilltår verkar vara ett okänt begrepp för skotillverkare kan jag ju konstatera ännu en gång.
Den nya skivan har fått snurra som fan idag. Och hur bra som helst. Men det visste jag ju att den skulle vara redan innan jag köpte den. Nackdelen är ju att musiken gör mig festasugen. Och så har jag lust att höja volymen så att grannarna också får ta del av dess innehåll. Men jag får nöja mig med att bara njuta av den utan att störa grannar eller ha fest för mig själv. Får ta det till helgen uppe hos Pojken sen. Han har ju den också så. Var ju tvungen att köpa den själv då jag inte orkade vänta tills jag kom upp. Tålamod är inget jag har till övers när det gäller vissa grejer. Nu ser jag fram emot spelningen i december. Den jag har biljett till och redan nu är slutsålt överallt. Så lite nöjd är jag ju. Men just nu är det långt till december! Bandet? Volbeat.
Bankärendet jag hade var för att jag ska få nya bokhyllor. Det var liksom på tiden helt enkelt. Men nu får Rockern leka hyllvakt åt mig ett tag tills jag fixar nån som kan hjälpa mig att få dem över till min sida av stan. Känner ju inte så många som har tillgång till en stor bil, eller kan låna en sån. Får väl fjäska för bror eller nåt. Han ställer ju upp på sånt där bara man frågar snällt och inte har alltför bråttom. Han bor ju inte i stan längre så det ställer ju till det litegrann. Pojken förundras över det där med hur folk verkar vara i den här stan. Hmmm, eller hur de/vi verkar vara utifrån min bekantskapskrets. Sen har jag ju aldrig gett sken av att vara normal heller så han få undra bäst han vill. Jag vet att allt inte står rätt till i den här stan. Finns ju en anledning till varför jag vill bort kanske?
"New shoes"