boken
Ann Heberlein
Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva
(Weyler 2008)
Jag köpte den.
Jag läste den.
Jag har läst den.
Jag läste om den.
Igen.
Bläddrar i den.
Slår upp en sida och vet vad hon talar om.
Hon kunde ha varit jag.
Jag kunde ha varit hon.
Hennes ord kunde lika gärna ha varit mina.
Igenkänningar på varje uppslag.
Nästan.
Om inte känslan så funderingarna.
Om inte ångesten så tankarna.
Livets lott.
Ödets nycker.
Olika livshistorier med samma känsla.
Jag vet hur det kan vara.
Jag vet hur illa det kan vara mitt i natten när demonerna knackar på.
Jag vet hur det känns att inte veta om man orkar till gryningen.
Jag vet hur ensamheten känns.
Så boken är bra? Jag vill läsa den. Bara titeln känns lixom "jag" på nåt sätt. Tyvärr kanske man ska säga. Men så är det ju. Vart köpte du den? Kostade? Skriv gärna ett meddelande i min blogg så att jag inte missar ifall du svarar.. :)
Kram