man ska ju välja sina strider

Nog för att jag sagt att jag inte orkar mer, men nu undrar jag om det ens är värt det här.
Kan inte marken bara öppna sig under mig och göra slut på mitt lidande?

Man ska välja sina strider.
Jag vet det. JAG vet det. JAG VET!
Och så befinner jag mig mitt i det här.
Orkar inte.
ORKAR INTE!!!

Varför i helvete försätter jag mig i dem här situationerna egentligen?
Jag bara undrar.
Varför?
Ändå har jag nu tagit steget in i striden.
Och det brinner fint här kan jag tala om för er.
Känns som om jag håller på och förlorar redan innan den har startat.

Man ska välja sina strider med omsorg.
Jag ville inte ens ta den här.
Tvungen att ta den.
Måste ta den.
Måste orka ta den.
Men jag har ju inte den orken?

Varför är min känslokarta sönder?

Vad vill "den" mig? Ja, jag vet inte vad jag ska kalla det annars?
Helvetes eldar?
Purgatory?
Vittu?

Hjälp mig?
Ge mig styrka.
Nån?
Hallå?

Ångest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback