hRaven

Jo, så att.

Tisdagen har blivit kväll och jag försöker summera dagen, men det är inte så jäkla lätt.

Om det gick bra hos pratpersonen? Nja. Pratade gjorde jag väl men han verkade mer intresserad av annat. Jag vet inte riktigt vad det är med psykologer som får mig att bli obekväm. Hade ju inga problem med tanken att gå och prata med nån som var beteendevetare, så vad gör ändring av titel för skillnad? Förutom att jag inser ju att jag har någon form av aversion för just psykologer. Har ju erfarenhet av dem där sakerna och de är inte direkt rosenröda minnen jag plockar fram vid behov. Snarare tvärtom. Suck.

Rockern skrev kommentar om att det säkert går bra hos pratpersonen. Vet inte vad jag ska säga om det. Kemi? Icke existerarande. Han såg mest ut att vilja vara någon annanstans. Timmen innan lunch och så var han förkyld också. Men samtidigt kan det ju inte direkt vara det enklaste att ha mig mittemot sig med min trasiga känslokarta att hantera. Den ställer till det för mig alltsom oftast numera. Skit också. Som idag. Så arg och så besviken på hela skiten att istället för att spotta ur mig all hat och ilska så sitter jag och gråter. Grattis. Jaja. Jag kommer ju inte direkt undan känslobagaget som jag släpar på. Speciellt nu när jag tydligen inte ens kan trycka undan känslorna eller lägga locket på mer så är det liksom lite kört. Svårhanterligt helt enkelt. Blöö.

Det blev inte direkt så att jag klev av på stan och kollade in bokrean. Inte heller för att inhandla semlorna därnere. Jag satt och lyssnade på en skällande hund hela vägen hem och inhandlade maten + semlorna på vägen hem istället. Luften gick liksom ur mig på nåt sätt. Blev liksom helt off. Vet inte vd jag ska tycka och tänka just nu.

Jag har ätit semlor.

En riktig fet-tisdag.