22/1-09

Fantasilös idag. Eller egentligen inte, men just nu har jag begränsningar i fantasiflödet gällande rubriker så det får bli dagens/gårdagens datum. Egentligen väldigt intetsägande, men det får det väl vara ibland? Kan ju inte ens försöka mig på att hitta på en rubrik varje gång jag skriver här. Oftast är det inga som helst problem, men så kommer det en stund som denna. Blank. Totalt tomt i skallen. Det beror nog mest på en sak; trötthet, men också det att jag egentligen inte vet vad jag ska skriva om. Vart orden leder mig och vad det blir för meningar. Går på reservbatterierna på nåt sätt. Borde ju inte det redan, men det finns många orsaker till det där.

Bror ringde och undrade vad jag skulle göra i helgen. Inte mycket sa jag. Hemma. Ledig helg. Han undrade om han kunde sova över. jag kände bara att: NEJ! Och sa det också. Jag har fått nog av socialisering för ett tag framöver tycker jag. Eller det känns som det i allafall. Missförstå mig rätt nu. Jag tycker om min Bror inte det, men det känns som om jag vill vara ensam den här helgen. Hemma hos mig. Ensam. SJÄLV!

Jag känner att min socialiseringskvot är fylld till bredden just nu. Det är inte det att jag inte tycker om folk. Eller att jag inte tycker att det är trevligt att träffa Rockern, och sova där och så. Men just nu är det fullt i socialiseringscentrat. Orkar inte med mer stimulering just nu. Rännandet från ett hem till en annan, med gubbar som kommer och går hemma hos mig, med tillhörande studier och jobb (för att inte glömma klientelen jag jobbar med och annat skit man får dras med) så känns det som om det är dags att låsa in sig och bara vara själv i helgen. Jag hoppas bara att min Bror förstår det, men ska väl ta och prata med honom bättre imorgon. Eller så är det väl mycket det där att jag bara behöver få sova ut. Och det att jag vet att när jag slutar imorgon och kommer hem så kommer jag att veta om jag kommer ha dem där gubbarna rännandes hos mig ännu längre tid än de redan gjort.

Nackdelen är ju att OM gubbarna rännt färdigt så har jag städning att ta itu med. Bara det får en att bli ännu tröttare.

PS: Jag har glömt att tacka er som uppmuntrat och peppat mig i mitt val att fimpa för gott. Tack tjejer! En dag i taget, men det går. *ler*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback