hRaven

Kände för att förnya mig litegrann*. En del flyttar till andra bloggsidor och skapar helt nya. Jag försöker mig på att bara fräscha upp sidan lite om det skulle hjälpa litegrann. Har en sån lust att bara starta om från början. Radera det som redan skrivits och hoppas på att så sätt lyckas med att få till en tillfällig, selektiv lobotomering.

Hade det fungerat i verkligheten så kanske jag skulle ha gjort så. Valt att radera ut vissa väl valda delar som jag faktiskt inte vill komma ihåg. Seciellt inte resten av mitt liv. Jag får sätta mitt hopp till psykologin där de saker som man inte tänker på eller blir påmind om hamnar någonstans i glömskans förlovade land. Tyvärr verkar det ju som att jag nu verkar ha förpassat en massa braiga saker där som jag faktiskt skulle må bra av att komma ihåg. Ibland så känns det som om jag bara kommer ihåg allt skit istället.

Lördagen har gått i slapphetens tecken. All luft verkar ha gått ur en och jag ser allt det där som jag borde ta tag i här hemma. Ser mig börja, och kan nästan tycka att det ska bli kul, tills jag kommer på att det inte är någon idé. Det kommer ju att bli lika skitigt igen på måndag. Det kommer att springas och borras och bankas och hackas här igen. Men då kommer jag inte att vara här. Då kommer jag att befinna mig på andra sidan stan och förbanna alla inkompetenta hantverkare till en annan plats.

Jag börjar nästan tro att de är förpassade hem till mig för att testa mitt tålamod. För att se hur mycket skit jag kan ta. Eller om det här är ett av de där berömda tecknena som ska få mig att fatta att det är dags att packa ihop och dra. Och det nu?

Bror var på besök som sagt, men jag såg inte så mycket av han faktiskt. Han är lätt att underhålla så. Men jag inser ju nu hur trött jag måste ha varit när jag väl somnade igår, eftersom jag inte ens hörde honom komma hem i natt. Just nu är det svårt att smyga sig in hem till mig med ekot som numera bosatt sig i min hall och badrum. Jag hopppas att jag snart kan möblera bort henne (ja, enligt grekisk(?)mytologi så eko en kvinna, men heter då Echo). Men i allafall... Bror råkade väcka mig när han letade efter nåt så det var ju bara att kliva upp och servera kaffe. Han skulle på date så det blev inte så lång fikastund heller. Pratade lite om varför jag inte finns på vissa communities till exempel. Orsaken är enkel: mitt jobb. Jag har redan råkat ut för det där att boende hittar mig på nätet. Ingenting jag vill göra till en vana. Så därför väljer jag bort communities. Därför skriver jag någorlunda anonymt.

Nä. Uppdateringen och uppfräschningen klar så det blir att säga god natt till världen snart.

Ska bara karva in ett streck till i mitt rökfria livets träd. Idag har det varit lite tuffare än de andra hittills. Misstänker att det är tristessen som gjorde sitt. Men å andra sidan kan det ju vara den där nikotinmonstret som Carr skriver om kommer att försöka locka mig med att säga enkelt; bara en cigg. Jag vet att det skulle inte sluta där. Och jag kan även inatt säga att: idag är jag rökfri. *klapparmigsjälvpåaxeln*

*bakgrund är hämtad från snyggareblogg.se om ni undrar.