090125

Dagen började ju inte med sådär jättebra nyheter, men samtidigt inte alltför oväntat egentligen. Han hade ju lurat döden i några år så. Cancern som han fick diagnostiserat för några år sen med tillhörande "du har högst några månader kvar att leva" blev längre än så. Sen var han ju bra nu. Men det vänder ju fort har jag hört. Väntat mesked men ändå, inga trevliga nyheter.

Idag har jag efter att ha pratat i telefon med morsan, farsan och så Bror, så har jag inte ägnat mig åt så mycket mer. Luften har liksom gått ur en totalt. Hade ju tänkt att städa undan lite, även om det redan innan kändes som poänglöst då det blir lika dammigt efter imorgon. Men lite kunde jag ju ha gjort ändå, men nu blev det inte så. Lägger det mesta på hög och tar det sen när jag orkar. Tanken var väl också att läsa ifatt lite på kurslitteraturen, men böckerna ligger och samlar damm istället. Orka liksom. Har annat att tänka på. Livet kom emellan.

Jag har i allafall diskat, och vattnat mina växter så att de lever en vecka till. Skotten jag fick av Rockern under julen har torkat ihop helt så jag får väl ge henne en hint om att det kan ju vara bra att slänga några åt mitt håll vid tillfälle sen.

Det blir att ta sig till andra sidan stan och sova hos Rockern, igen. Ska bara kolla saldot på kontot innan jag drar så jag vet hur stora utsvävningar som kan göras idag. Känner inte för att snåla heller. Inte en dag som denna. Alltså... livet är väl till för att levas? eller har jag helt fel? Den är väl inte till för att vända på kronorna... och så är det ju löning på tisdag....

Nu är det bara packande av det nödvändigaste som ska göras innan jag hoppar på ghettoskytteln som ska ta mig till andra sidan stan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback