hRaven

Efter morgonens äventyr och prat med en del om saker och ting. Var ju liksom lite tvungen att prata av mig också. Inte helt enkelt att bara släppa på saker hur som helst. Ska ältas lite också. Inge vemodigt så, utan mest förvåningen över hur människor faktiskt beter sig. Jaja. Nog om det där. Nu slipper jag ju skiten. Jag kommer aldrig mer behöva kliva in innanför ångestens väggar och låtsas som att flodhästen inte finns. Ehhh.... jaa. Läs gårdagens inlägg så fattar ni skulle jag tro.

Läste lite bloggar sådär och snappade upp E:s lockrop om sällskap över en öl. Styrde upp en träff och det blev både en och tre öl. Och pratade gjorde vi. Vi hörde till och med varandra genom sorlet av andra onyktra människor i baren. Pratade. Pratade. Lyssnade. Ältade. Förundrades. Uppdaterade och förklarade vad som menades i bloggarna som vi båda skriver. Frågetecken klarades ut skulle jag tro, och tiden rann iväg. Så tog tiden slut. Baren stängde en timma tidigare än väntat. Men för dem var det ju fortfarande onsdag, även om alla andra var inne på att det var fredag. Inte så mycket att göra åt, men inte sådär jätteskoj.

Avrundade pratet lite snyggt. Men ändå inte sådär att det är färdigpratat, utan mer som att vi fortsätter sen när vi ses igen. Och jag tror ändå att varken hon eller jag vill att det går ett år eller mer mellan träffarna. Det hinner ju hända så mycket under tiden. Kan ju ändå vara glad över att jag kan hålla mig lite up to date med saker och ting genom att läsa bloggen. Annars hade ju inte gårdagens timmar räckt till hälften ens. Jag kan ju hoppas på att hon hade en lika trevlig kväll som jag. Och att vi kan öra om det snart igen.

Vi skiljdes åt och vandrade åt varsitt håll i natten. Ibland är det riktigt gott att leva.